enorma åderpålar och valborg
God eftermiddag!
Valborg blev rätt lugnt fast ändå vild. Kvällen började hos Guden och diverse annat folk med "Jag har aldrig..." och "Jag har aldrig aldrig..." vilket då betyder "jag har..". Vin och öl konsumerades fritt och efter några timmar skulle vi åka med en buss som vi missade... Då var det någon som ringde taxi och vi åkte ungefär 5 kilometer för 350 svenska riksdaler. Var det värt det? Nej, inte precis.
Helt plötsligt bestämde vi oss för att hoppa ut taxin och ta bussen istället och när vi klivit ut och Guden betalat taxin stötte vi på HIV-mannen. Det var en fruktansvärt äcklig och otäck man som påstod att han hade HIV och AIDS. Jag tänkte i mitt stilla sinne att jag inte tänker förklara skillnaden för honom utan lät honom hållas. Guden och hans stora vän höll verkligen på att gå lös på honom. Det visade sig senare att han var född 1973.
Tillslut lyckades vi dock ta oss ner till stadens gator och torg där det fanns massor av trevliga människor men självklart också otrevliga.
Väl nere på stan träffade jag mitt gamla ex Woody Humpalot som av någon outgrundlig anledning alltid tungkysser mig när vi träffas i fyllan och villan. Fem gånger. Framför hans vänner. Men vad gör man? Han har blivit väldigt mycket snyggare så, varför inte?
Aftonen fortsatte med diverse fylleprat hit och dit men det är väl så det ska vara, visst?
Efter en del smsande med Hank Horny bestämdes det att jag skulle få sängplats hos honom och det fick jag verkligen..... Hans åderpåle var inte kort! Minst en meter! Doggystyle med honom var inte så jäkla skönt men resten var njutningsfullt, ty kärleksfullare man får man leta efter!
Morgonen började bryskt då någon bankade på dörren och Hank Horny väste "GÖM DIG UNDER TÄCKET, göm dig under täcket!". Jag tror aldrig jag klätt på mig så fort eller skämts så mycket när jag gick hem.
Varför är det alltid så att håret står åt alla håll och sminket är överallt och alla människor som går förbi en ser ut att veta exakt vad man hållit på med? The Famous Walk of Shame. Inte så nice.
Min snippa värker fortfarande och nu ska jag ta en lång, välförtjänad dusch och sedan göra mig vacker. Kanske händer det något roligt ikväll.
Som min chef sa till mig i onsdags: "Sup försiktigt, jag har 15 veckors nykterhet att ta igen!"
Shake your bompa / Linda Hotlick
Valborg blev rätt lugnt fast ändå vild. Kvällen började hos Guden och diverse annat folk med "Jag har aldrig..." och "Jag har aldrig aldrig..." vilket då betyder "jag har..". Vin och öl konsumerades fritt och efter några timmar skulle vi åka med en buss som vi missade... Då var det någon som ringde taxi och vi åkte ungefär 5 kilometer för 350 svenska riksdaler. Var det värt det? Nej, inte precis.
Helt plötsligt bestämde vi oss för att hoppa ut taxin och ta bussen istället och när vi klivit ut och Guden betalat taxin stötte vi på HIV-mannen. Det var en fruktansvärt äcklig och otäck man som påstod att han hade HIV och AIDS. Jag tänkte i mitt stilla sinne att jag inte tänker förklara skillnaden för honom utan lät honom hållas. Guden och hans stora vän höll verkligen på att gå lös på honom. Det visade sig senare att han var född 1973.
Tillslut lyckades vi dock ta oss ner till stadens gator och torg där det fanns massor av trevliga människor men självklart också otrevliga.
Väl nere på stan träffade jag mitt gamla ex Woody Humpalot som av någon outgrundlig anledning alltid tungkysser mig när vi träffas i fyllan och villan. Fem gånger. Framför hans vänner. Men vad gör man? Han har blivit väldigt mycket snyggare så, varför inte?
Aftonen fortsatte med diverse fylleprat hit och dit men det är väl så det ska vara, visst?
Efter en del smsande med Hank Horny bestämdes det att jag skulle få sängplats hos honom och det fick jag verkligen..... Hans åderpåle var inte kort! Minst en meter! Doggystyle med honom var inte så jäkla skönt men resten var njutningsfullt, ty kärleksfullare man får man leta efter!
Morgonen började bryskt då någon bankade på dörren och Hank Horny väste "GÖM DIG UNDER TÄCKET, göm dig under täcket!". Jag tror aldrig jag klätt på mig så fort eller skämts så mycket när jag gick hem.
Varför är det alltid så att håret står åt alla håll och sminket är överallt och alla människor som går förbi en ser ut att veta exakt vad man hållit på med? The Famous Walk of Shame. Inte så nice.
Min snippa värker fortfarande och nu ska jag ta en lång, välförtjänad dusch och sedan göra mig vacker. Kanske händer det något roligt ikväll.
Som min chef sa till mig i onsdags: "Sup försiktigt, jag har 15 veckors nykterhet att ta igen!"
Shake your bompa / Linda Hotlick
Kommentarer
Trackback
